Stolthet och Fördom är nog den av Jane Austens (född 1775) mest kända romaner, även om den unga författarinnan hann med att skriva 6 romaner samt påbörja den 7:e som aldrig blev färdig innan hon dog, 1817. Samtliga av hennes verk har idag klassiker-status. Ni kanske har hört talas om boken Emma, Förnuft och känsla eller Övertalning, och dessa är alla skrivna av Austen.
Alla hennes böcker har en stark karaktäristisk kvinna som lyckas gifta sig av kärlek och inte beroende på vilken samhällsklass man tillhörde.
Just Stolthet och Fördom är ett typiskt sådant exempel, och har filmatiseras flera gånger - senast med Keira Knightley i huvudrollen.
Stolthet och Fördom handlar om Elizabeth Bennet som är näst äldst i sin familj på fem systrar. Familjen är lägre medelklass och klarar sig med en hushållerska och barnen väer upp utan speciell utbildning. Charles Bingley hyr Netherfield Park som ligger nära familjen Bennets gård och systern Jane förälskar sig snabbt i honom. Han verkar inte bry sig om att hon är fattigare och inte så utbildad, men Charles vän Mr. Dracy verkar tycka annorlunda. Mr.Dracy är mycket rikare än Charles och verkar först vara för stolt för att umgås med fattigare familjer. Elizabeth är den där typiska Jane Austen-kvinnan som har starka åsikter, inte är rädd för att säga vad hon tycker och som snabbt drar sina slutsatser - och de är inte alltid rättvisa. Mr. Darcy sägs vara stolt, och miss Elizabeth måste jobba med sina fördomar, men visst, snart spirar kärleken mellan det först till synes omaka paret.
Det här är en kärlekshistoria, som alla Austens böcker, men den här är den mest klassiska. En välskriven handling, en underbar story och den har allt. En riktig mys-bok om man gillar den gamla stilen. Orkar ni inte läsa boken så finns det en enormt bra BBC-serie verision på 6 timmar som följer boken utmärkt, och en film på 2 timmar som är bra, men inte jättetrogen boken.
Jag ger boken en 4. Den är bra, men inte sådär bra att jag hoppas upp och ner och inte kan sluta tänka på den. Den är lagom på alla sätt och vis!
Övriga böcker av Jane Austen:
Sense and Sensibility / Förnuft och känsla
Mansfield Park
Emma
Northanger Abbey
Persuasion / Övertalning
20 januari 2009
12 januari 2009
Eragon, Den Äldste och Brisingr
Ja, nu har jag äntlingen läst ut Brisingr, den tredje delen i serien om Eragon och hans drake Saphira. Jag har inte skrivit något om de tidigare två böckerna, vilket jag kanske borde göra egentligen, men ja. Det handlar iaf om Eragon, en vanlig bondpojke som hittar en sten som sedan visar sig vara ett drakägg. Draken Saphira föds och Eragon blir en Drakryttare med magiska krafter och som kämpar för Varden om ett fritt Alagaesias (landet där de bor).
Det är en bra serie, även om första boken är den helt klart bästa i serien. Tvåan blev segare även om den var bra och trean, Brisingr, var otroligt seg på sina ställen. Hoppas att fjärde och sista boken knyter ihop allt på ett bra sätt för annars kommer jag bli besviken för att jag tragglade mig igenom hela boken i onödan.
Jag tänker inte säga mer, läs serien om ni vill, den är läsvärd, iaf den första och sedan hänger allt på den ännu oskrivna fjärde boken som kommer.. någon gång i framtiden.
Eragon får en 4, den är faktiskt riktigt bra!
Den Äldste får bara en 3 då den inte alls var lika bra som sin föregångare
och
Brisingr får av mig bara en 2,5 då den på sina ställen var riktigt bra, men tyvärr tog de händelselösa partierna över och det blev segt, segt, segt.
Det är en bra serie, även om första boken är den helt klart bästa i serien. Tvåan blev segare även om den var bra och trean, Brisingr, var otroligt seg på sina ställen. Hoppas att fjärde och sista boken knyter ihop allt på ett bra sätt för annars kommer jag bli besviken för att jag tragglade mig igenom hela boken i onödan.
Jag tänker inte säga mer, läs serien om ni vill, den är läsvärd, iaf den första och sedan hänger allt på den ännu oskrivna fjärde boken som kommer.. någon gång i framtiden.
Eragon får en 4, den är faktiskt riktigt bra!
Den Äldste får bara en 3 då den inte alls var lika bra som sin föregångare
och
Brisingr får av mig bara en 2,5 då den på sina ställen var riktigt bra, men tyvärr tog de händelselösa partierna över och det blev segt, segt, segt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)